1. Startsida
  2. /
  3. Räddningstjänstens roll

Räddningstjänstens roll

 

Inledning

För att nå upp till MSB:s nationella mål att stärka särskilt riskutsatta individers brandskydd i hemmiljö, behövs en samverkan mellan räddningstjänst och kommunala aktörer. Det är här som ditt arbete blir viktigt!

För att du ska få en helhet om arbetet rekommenderar vi dig att läsa MSB:s vägledning som finns under menyn “Dokument och rapporter” eller titta på filmen “Stärk brandskydd” från Förebyggandekonferensen 2021 som finns under rubriken “Räddningstjänstens roll” Gå gärna in på de andra flikarna på hemsidan. Där finns mycket bra tips och information för alla som du kan ha nytta av i ditt fortsatta arbete.

 

Initiering

Nu när du har en bakgrund och förståelse för problembilden är det dags att initiera arbetet i din kommun. Det sker gradvis. En förutsättning för att få ett stabilt och kontinuerligt arbete är ett politiskt beslut.

Det innebär i praktiken att kommunen fattar beslut om att de ska bedriva systematiskt arbete med att stärka brandskydet för särskilt riskutsatta. Räddningstjänsten har ofta stor kompetens inom området och kan därför ta en större roll under uppstarten av arbetet. Med tiden kan kommunen driva arbetet mer självständigt men med stöttning från räddningstjänsten. Genom exempelvis utbildning och rådgivning.

All kommunal verksamhet är politiskt styrd. Det är därför viktigt att redan inledningsvis involvera politikerna i berörda nämnder. Eftersom det ofta är lättare att ta ställning till konkreta förslag och
idéer kan ett inledande informationsmöte förslagsvis innehålla en presentation av problembilden kompletterad med lokal statistik och ett utkast till arbetsplan. Kommunfullmäktige, politiker, förvaltningschefer, enhetschefer är exempel på lämpliga befattningar att involvera.

Räddningstjänsten har färdigt material såsom power point och filmer till sitt förfogande här på hemsidan. Materialet beskriver problembild och förslag på arbetssätt. Du hittar dem under fliken “Räddningstjänstens roll”. Använd din kommuns tidigare olyckor och tillbud som underlag för att öka förståelsen av behovet att stärka brandskyddet.

När det politiska beslutet är taget bör en arbetsgrupp startas upp. Här är det kommunens ansvar att se till att rätt personer blir involverade. I arbetet med att identifiera särskilt riskutsatta individer och stärka deras brandskydd behöver flera aktörer samarbeta. Exempel på funktioner som bör ingå är kommunchef, chef för äldreomsorgen, chef hälso- och sjukvård, säkerhetsstrateg, enhetschef LSS, chef integration, chef inom bistånd och bostadsanpassning, chef för hemtjänst och räddningstjänst.

 

Arbetsgruppens fortsatta arbete

När beslutet är fattat och arbetsgruppen är utsedd, är det dags för räddningstjänsten att ge arbetsgruppen samma information som politiken tidigare fått gällande problembild och arbetssätt.

 

Inventera utbildningsbehovet i kommunen

Arbetsgruppen behöver se över vilka yrkeskategorier som behöver få utbildning för att kunna bedömma behovet av stärkt brandskydd. En lämplig grundtanke är den personal som besöker/arbetar i någons hem. Här kan räddningstjänsten behöva se över sitt utbud av utbildning så det riktas direkt till berörd målgrupp. Ett komplement till räddningstjänstens utbildning kan vara socialstyrelsens och MSB:s webbutbildning som finns under fliken “Utförande av socialtjänst”.

 

Omarbeta åtgärdskatalogen

En viktig del av det fortsatta arbetet är att kommunen ska omarbeta åtgärdskatalogen till de lokala förutsättningarna. Den finns under fliken “Checklistor och åtgärdskatalog”. I detta arbetet är kanske inte räddningstjänsten så involverad men det är viktigt att ni påpekar att det måste göras så att det tydligt framgår hur brister ska åtgärdas och bekostas innan inventeringen påbörjas.

 

Inventera behovet hos brukarna

En inventering av behovet hos brukarna bör göras med hjälp av den “lilla checklistan” samt vid behov den “utförliga checklistan”. Dessa finns under fliken “Checklistor och åtgärdskatalog”. Personal inom socialtjänsten och den kommunala hälso- och sjukvården, som till exempel handläggare, arbetsterapeuter, sjuksköterskor och omsorgspersonal, har erfarenhet och rutin av att bedöma personers förmåga att klara sig själva. De känner också ofta till om en person är särskilt riskutsatt eller har ett visst riskbeteende. Det kan till exempel handla om personer som röker, ofta glömmer att stänga av spisen eller tar starka mediciner.